Sänd av Gud
top6.jpg
Startsida Sök kapitel Kontakt Fler bilder

 

44. Missionskonferens i Sverige

English   sveriges-flagga.png

 

Sven berättar: Jag måste kort gå tillbaka till år 1981, när Marianne och jag var i Australien. Jag fick då ett brev från Anders Olsson, som nu var på Papua Nya Guinea, i vilket han berättade att vår organisationsplan för Filadelfia hade blivit godkänd av myndigheterna. Han skrev också att de nu tänkte använda organisationen Filadelfia för att ansöka om visum för nya missionärer. Jag förstod då att Anders inget visste om det avtal Samuel Halldorf och jag träffat med Assemblies of God redan 1980. Det visade sig att Samuel vare sig berättat om avtalet för de berörda församlingarna i Sverige eller för Kristina och Anders innan de reste till Papua Nya Guinea. Jag skrev då omgående till Anders och sa: ”För allt vad du gör, försök inte använda Filadelfia-organisationen för att få visum eftersom vi redan 1980 förklarade för myndigheterna att alla framtida visumansökningar kommer att gå via Assemblies of God.” Och så berättade jag om det avtal som Samuel och jag gjort med den organisationen.

Anders skickade mitt brev vidare till Samuel och frågade vad det här innebar. Samuel kommenterade bara den del av brevet där stod att överenskommelsen förutsatte att församlingarna inom en tvåårsperiod skulle ansluta sig till Assemblies of God. Hans kommentar till detta var att han inte var säker på om det var två år som gällde.

Anders var utsänd av PMU, Pingstmissionens ulandshjälp (idag heter organisationen Pingstmissionens Utvecklingssamarbete) för att arbeta med yrkesskolan i Mount Hagen. Men det faktum att inte heller PMU hade kännedom om överenskommelsen med Assemblies of God komplicerade det hela. Det här försatte Anders i en mycket svår situation. När Marianne och jag sedan kom tillbaka till Papua Nya Guinea skrev jag till Samuel att han måste berätta för församlingarna och PMU om vårt avtal med Assemblies of God eftersom det blev en helt omöjlig situation om de inte visste hur det förhöll sig med detta. Jag tror inte han gjorde det då heller.

19851104_2.jpg

David, Allan Lepa, Andrew och Sven på besök i författarens hem 1985

När vi var på besök i Sverige 1985 åkte jag vid ett tillfälle tåg från Hässleholm till Linköping tillsammans med Sven Strömberg. Han var vid den här tiden pastor i pingstförsamlingen i Hässleholm. Vi skulle delta i en konferens om missionsarbetet på Papua Nya Guinea som skulle hållas i pingstförsamlingen i Linköping. Under tågresan berättade jag om hur avtalet med Assemblies of God hade kommit till och att församlingarna nu var anslutna till den organisationen. När jag berättat färdigt frågade han mig om jag kunde berätta om detta på konferensen. ”Ja, mycket gärna”, svarade jag.

I konferensen deltog pastorer från de församlingar som stödde missionsarbetet på Papua Nya Guinea. Även Martin Tornell, missionssekreterare i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, var med. Redan i början av konferensen pålyste Samuel Halldorf att jag, ”nyss hemkommen från Papua Nya Guinea” skulle lämna en rapport om arbetet där. ”Jag har bett honom berätta om hur organisationen för pingstförsamlingarna på Papua Nya Guinea fungerar”, sa Samuel.

Under två timmar berättade jag om hur missionsarbetet på Papua Nya Guinea växt fram. Jag berättade vidare om hur vi kommit fram till avtalet med Assemblies of God och hur vi arbetat för att få församlingarna att ansluta sig till den organisationen. När jag talat färdig var det absolut tyst bland deltagarna. Det jag berättat, ”i de fria pingstförsamlingarnas hemland”, var naturligtvis för en del av deltagarna en omvälvande information. Alla tittade på Martin Tornell. Då tog Martin till orda och sa: ”Det här är fantastiskt. Ni skall veta att den fria församlingsmodell som vi förespråkar i Sverige finns ingenstans på missionsfälten utan vi har varit tvungna att tillsätta övergripande styrelser. Jag tycker det är fantastiskt att man på Papua Nya Guinea gjort detta utan vårt inblandande.”

Det kändes bra att de understödjande församlingarna i Sverige nu fick kunskap om överenskommelsen med Assemblies of God. Det kändes också bra att det var Samuel Halldorf som ledde sammankomsten och som presenterade mig. Jag upplevde att eventuella missförstånd nu var ur världen.

Tilläggas kan att med på resan till Sverige 1985 var pastor Allan Lepa från Papua Nya Guinea.SWEDEN-1985.jpg

Under Sverigebesöket 1985 döptes Andrew Göransson av Allan Lepa i Pingstkyrkan Hässleholm

Föregående kapitel

Nästa kapitel