1. Papua Nya Guinea april 2012 |
Sven, Spen, Seven, Span! Uttalet varierar men man kan inte ta miste på glädjen hos de personer som ropar Svens och Mariannes namn när vi i början av april månad 2012 besöker olika platser i och runt Mount Hagen på Papua Nya Guineas Högland. För Rode, min fru, och mig, Leif Kennerberg, är det en gammal dröm som går i uppfyllelse när vi tillsammans med Sven och Marianne Göransson, eller Goransson som de heter sedan länge i Australien, besöker Papua Nya Guinea där de var missionärer från 1976 till 1995. Sven och Marianne fick under sin tid på där uppleva att många människor kom till tro på Jesus. När de kom dit, till Höglandet, fanns en församling på c:a 50 medlemmar. Idag har denna verksamhet vuxit till 400 församlingar med cirka 60000 medlemmar. Men inte bara de som kom till tro berördes, hela samhället påverkades av det som hände.1976 var stamkrig och blodshämnd fortfarande en vanlig företeelse på Höglandet men idag, tack och lov, är detta nästan borta. Marianne välkomnas på Papua Nya Guinea april 2012 Ända fram till 1933 levde människorna på Höglandet i Papua Nya Guinea isolerade från omvärlden. Då kom den förste vite mannen dit och upptäckte ett folk som levde på stenåldersnivå. De jagade med stenyxor, pil och båge. Även kannibalism och månggifte samt stamstrider och blodshämnd var vanliga företeelser. (Blodshämnd var en vedergällning som släktingar till en dräpt person egenmäktigt utövade genom att döda gärningsmannen eller någon av hans släkt.) När Kundi Pok från Papua Nya Guinea tillsammans med Sven och Marianne besökte oss i Sverige 1979 var det en man som gjorde stora ögon inför mångt och mycket som vi tog för självklarheter. Till exempel tyckte han det var märkligt att man kunde stiga in i ett litet rum, en hiss, och därefter stiga ut på en helt ny plats. Samma förvåning var det inför rullgardinen, vart tog den vägen? När hans son, Yuticas Pok, 31 år senare besöker oss är det en man som kommer med mobiltelefon och senaste modellen av bärbar dator. Det illustrerar ganska bra det oerhörda språng som detta folk gjort på en historiskt kort tid. |
Det finns fortfarande personer på Höglandet i Papua Nya Guinea som föddes i ett samhälle där man var beroende av sten, bambu och ben för att göra redskap och där man aldrig sett några metall- eller glasföremål, men som på sin ålders höst kan se barn och barnbarn springa omkring med smarta mobiler och bärbara datorer. En utveckling som i Sverige skedde under 100-tals år genomfördes på mindre än en mansålder på Höglandet i Papua Nya Guinea. Idag torde det inte finnas några oupptäckta byar där men så sent som 1995, när Sven och Marianne avslutade sitt aktiva missionsarbete på Papua Nya Guinea, hade man just upptäckt en by som inte hade haft någon kontakt med omvärlden tidigare. Sven i glatt återseende på Papua Nya Guinea april 2012 Under ett av våra många samtal frågar jag Sven om han inte funderat på att skriva om sina upplevelser som missionär. Svaret blir att jag inte är den första som frågar men att han tycker detta känns svårt. Jag undrar då om han kan berätta för mig och det vill han gärna. Sagt och gjort, tillbaka i Brisbane i Australien köper jag en liten digital bandspelare och under en 15 dagars rundtur i Australien ägnar vi kvällarna åt dessa intervjuer. Det som nu följer är resultatet av Svens och Mariannes berättelser. Själv är jag vare sig författare eller journalist och det har inte varit helt lätt att få ordning på materialet som inte alltid spelats in i logisk ordning. Men med lite idogt arbete tycker jag ändå att det gått hyfsat att skapa en intressant berättelse, men det får du själv bedöma, och tack vare hjälp från nära och kära har jag även fått lite ordning på språk och meningsbyggnad. Jag hoppas du skall få glädje av att ta del av denna berättelse som handlar om två personer, boende på var sin sida om jordklotet, som genom att vara lyhörda för Guds kallelse får vara med om hur ett samhälle förvandlas genom frälsningens evangelium. Under den korta tid som stod till vårt förfogande för samtal var det naturligtvis svårt att täcka in allt som Sven och Marianne upplevt under sina många år som missionärer, men jag hoppas och tror att jag ändå har fångat det väsentligaste. Vissa delar berättar jag och vissa delar är skrivna i jagform, det vill säga Sven eller Marianne berättar. Bilderna som illustrerar denna berättelse är till största delen fotografier från Svens och Mariannes fotoalbum. En del är mina egna fotografier, två har jag fått låna av Lennart Lindström och några av Bengt Jägerskog. Vem som har rätten till respektive foto framgår när man för muspekaren över bilden. 2009-2010 skapade Bengt Jägerskog den fantastiska filmen ”Mission Papua”. Den har visats flera gånger i Sveriges Televison och handlar om Svens och Mariannes missionsarbete på Papua Nya Guinea. Initiativtagare till filmen var Christer Sköld.
|