Sänd av Gud
top6.jpg
Startsida Sök kapitel Kontakt Fler bilder

 

29. Andedöpt i lastbil

English   sveriges-flagga.png

 

Sven berättar: En dag i början av Ludvig och Hilding Erikssons missionsarbete på Höglandet går Ludvig förbi en trädgård där en grabb arbetar. Vid den här tiden kan han bara några få ord på pidgin så ofta evangeliserar han genom att dela ut traktater. (Traktat = Kort evangeliskt budskap på ett litet papper.) Han stannar och ger grabben tre traktater. Grabben heter Lakoo Minson och är 15 år gammal.

Lakoo läser trakterna många gånger och blir mycket påverkad av det han läser. (När Lakoo många år senare berättade den här händelsen för mig kom han fortfarande ihåg rubrikerna på dessa traktater.) Traktaterna uppmanar läsaren att be Jesus om syndernas förlåtelse och Lakoo gör så. Han börjar även delta i de samlingar som Ludvig och Hilding håller för nyfrälsta. Efter ett tag får Lakoo några traktater som innehåller undervisning om nödvändigheten av att bli döpt i vatten. Detta resulterar i att han låter döpa sig.

Lite senare får han traktater som berättar om dopet i Den Helige Ande. När han läser dessa får han en oerhörd längtan efter att få uppleva detta. Till saken hör att när Lakoo blev frälst så var det ingen stor känslomässig upplevelse utan han accepterade frälsningen i tro på Guds ord. När han sedan lät döpa sig förväntade han sig att det skulle kännas mera, men det uteblev.

Nu börjar Lakoo att be intensivt om ett dop i Den Helige Ande. För att inte störa sina arbetskamrater, som sover i samma rum, så sitter han i en lastbilshytt om nätterna och ber. Han sitter där och ber natt efter natt. Den sjunde natten är han desperat och ropar till Gud: ”Jag blev frälst och kände ingenting. Inte heller när jag blev döpt upplevde jag något särskilt. Nu vill jag bli döpt i Den Helige Ande men är inte heller det något speciellt så lämnar jag min kristna tro.” Då är det som om ett starkt ljus fyller lastbilshytten och han upplever att någonting kommer över honom på ett märkligt sätt. Helt plötsligt börjar han tala ord som han inte förstår, tungomålstal. Det är en mycket dramatisk upplevelse. Han hoppar ur bilen och springer in i logementet. Han väcker ett par av sina sovande kamrater och försöker berätta vad som hänt. Men det enda som kommer ur hans mun är helt obegripliga ord.

Kamraterna tror att han fått en ond ande i sig. Till en början bryr Lakoo sig inte om vad kamraterna säger men senare blir han orolig över att han kanske ”har fått i sig” något som inte är bra. Några nätter senare ser han i en dröm texten: ”Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet.” När han vaknar tänker han på texten han sett i drömmen och tänker att det kanske är något som står i Bibeln. När han slår upp sin Bibel öppnar den sig på Hebreerbrevet kapitel 13 och vers 8 där just den texten står. Då förstår han att det är Gud som vill tala om för honom att det han upplevt är det som i Bibeln kallas ett dop i Den Helige Ande. Efter detta har han inga tvivel mer.

Några månader senare slutade Lakoo sitt jobb i trädgården och reste hem till Engaprovinsen. Han bodde på en plats som vid den här tiden saknade bilväg. För att komma till sin hemby så måste han gå 10-12 timmar från närmaste bilväg. Bland annat måste man gå över ett berg för att komma till dalgången där byn låg. Jag har själv gjort vandringen så jag vet vad det handlar om.

Lakoo-1977.jpg

Lakoo och hans far

Väl hemma började den nu 16 år gamla grabben samtala med byborna om Gud. Han bad även för sjuka och många blev helade. Det blev fler och fler som kom för att lyssna när han vittnade om sin tro på Jesus. Under en gudstjänst var det en kvinna som hade en spådomsande i sig som hotade honom. Men han befallde den onda anden att lämna kvinnan och hon blev helt normal. Det var många som kom till tro genom Lakoos vittnesbörd.

Efter ett tag kom Lakoo tillbaka till Mount Hagen. Han deltog flitigt i församlingens olika gudstjänster och fick arbeta i den lilla affär som Ludvig och Hilding startat (se kapitel 24). Där jobbade han när vi, Marianne och jag, kom till Mount Hagen 1976. Eftersom det visade sig att han hade god ordning på saker och ting och även kunna hantera pengar fick han endast 19-20 år gammal bli kassör i församlingen (se kapitel 30).

Några år senare, tror det var 1982, beslöt vi upphöra med affärsverksamheten men Lakoo jobbade kvar hos oss med andra uppgifter ett tag till. Så småningom, 1984, kunde vi inte längre erbjuda honom något jobb. Han blev då erbjuden att bli pastor och föreståndare för den Apostoliska kyrkan i Mount Hagen. Vi önskade honom Guds välsignelse i denna uppgift och han har sedan dessa varit pastor inom den Apostoliska kyrkan på Papua Nya Guinea. När vi nu träffade honom, i april 2012, berättade han att han slutat sin pastorstjänst och tillträtt en tjänst som skall hjälpa de evangeliska kyrkorna att få bidrag till sociala projekt från biståndsorganisationer.

Lakoo-2012.jpg

Marainne, Lakoo och Sven i Mount Hagen april 2012

Föregående kapitel

Nästa kapitel